Olle Olsson och hans Hagalund av Eric Wennerholm

Inbunden. Bonniers. 1974. 115 sidor. Illustrerad. Gott skick, hanterings-/bruksspår på pärmarna. ISBN 9100383155. Vikt: 745 g.

Baksidestext: När Olle Olsson avled i juni 1972 var de pittoreska och snickarglada kåkar som hade utgjort hans inspiration och motiv jämnade med marken. Advokaten och f.d. Sandrewchefen Eric Wennerholm, som var nära vän till Olle Olsson under trettiofem år, berättar sagan om den arbetslösa konstnären som vid trettiofyra år blev berömd över en natt och som hade kunnat bli miljonär på sina tavlor, om han hade kunnat skilja sig från dem. Han berättar också hur det lilla nybyggarsamhället Hagalund, där man fick bygga "efter behag", växte fram och om dess genuina invånare. Boken har vuxit fram under samtal mellan de två. Olle har för sin vän berättat om sin mor, som hejdlöst skämde bort sin lilla Olle, om sin konst, om glädjen att med den kunna glädja andra, om livet i Hagalund – hans Sagolund – om resor och utställningar, om sina tankar om kvinnan, kärleken och döden. Och om sin smärta när grävskoporna närmar sig. Olle har ömsom gycklat, ömsom varit allvarlig. Boken om Olle Olsson och hans Hagalund har blivit något mer än en spirituell och välskriven biografi om en stor konstnär och en klok och ömsint människa. Det är också berättelsen om en älskad miljö som i ovist nit arkebuseras inför invånarnas ögon och en skildring av det medmänskliga, det vardagligt nära, det blommande, allt det Olle fann i sitt Hagalund. Och vi behöver alla ett Hagalund i våra hjärtan.