Lina från Horsabol av Anna Lorentz

Inbunden. LTs förlag. 1979. 239 sidor. Om kampen för bildningen. Gott skick. Skyddsomslag i gott skick med några små fläckar på bokrygg och bakre pärm. ISBN 9136004995. Vikt: 450 g.

Baksidestext: I Lina från Horsabol berättar Anna Lorentz om den hårda kampen mellan prästen och skattebönderna i Burseryds socken årtiondena före folkskolestadgans införande 1842. Prästen ville att socknens barn skulle komma under en "skickelig läsemästare eller läsemästarinna", medan de flesta skattebönder inte ville acceptera en sådan kostsam inrättning. Efter diskussioner på sockenstämman beslutas att den läsbegåvade bonddottern Lina ska sändas till Växjö för att genomgå utbildning som gör henne behörig att undervisa i de enklaste kulturfärdigheterna som att läsa, skriva och räkna. Samtidigt går socknens fattigvärd, säteriägarna och andra skolundervisningens motståndare till lömsk aktion mot prästens förslag. Lina står i händelsernas centrum, men är knappt medveten om detta. Magnis däremot, Linas hemliga pojkvän, ser med avund på hennes intresse för att bli "läsemästarinna". Han vill själv, helt och fullt, rå om Lina, medan hon känner sig trollbunden till den unge hjälpeprästen Frans Gabriel. Liknande sockenstrider om barnens framtida skolning utspelades vid den aktuella tiden på många håll i Sverige. Kyrkolagens föreskrifter att prästerskapet skulle "driva med all flit därpå, att barn, drängar och pigor lärde läsa i bok och se med egna ögon, vad Gud i sitt heliga ord bjuder och befaller", uppfordrade varje enskild prästman till insatser för folkets bildning. Romanen utspelas i den bygd som är Anna Lorentz egen. Författarinnan berättar uppriktigt om prästens maktställning, om fattighjonens ynkliga belägenhet och om hur säden hellre användes till brännvinsbränning än till brödbakning. Anna Lorentz har underbyggt sin roman med grundliga arkivstudier och hon har levandegjort delar av vårt kulturarv som endast finns i den muntliga traditionen.